Klockan tickar och det är snart en evighet sedan jag postade något på den här sidan. Kanske är det inte särskilt märkvärdig eftersom jag inte har upplevt mig ha något spännande att berätta eller dela med mig av. Under sommaren och den tidiga hösten har jag arbetat med mitt forskningsprojekt och har nått en del framgångar. För det första har jag varit på konferens vid Internet Interdisciplinary Institute (IN3) i Barcelona och kommit fram till att det finns en hel del galna forskare out there. För det andra har jag kommit överens med en förläggare om att ge ut en bok om sociala medier som rör sig i gränslandet mellan det tänkande som präglar affärsvärlden och det som präglar den akademiska världen. Dubbel-win, med andra ord. För det tredje har jag blivit tillfrågad om att skriva ett kapitel i en bok med titeln “Networked Sociability and Individualism. Technology for Personal and Professional Relationships” som ska ges ut under 2011. För det fjärde arbetar jag vidare med min analys av ett antal populärvetenskapliga böcker om sociala medier. Om några dagar ska jag presentera mina tankegångar på en internationell sociologkonferens i Milano och därefter hoppas jag kunna få texten publicerad i en vetenskaplig tidskrift, till exempel New Media & Society. Nedan kan du ta del av den presentation som jag kommer att ge i Milano.
En kreativ kollision. Brief. Lead. Pitch. Recap. Engelska ord blandade med svenska haglade runt mig på det måndagsmöte som inledde min tid som forskare på den strategiska webbyrån Good Old i Malmö. Continue Reading »
Time flies och det är evigheter sedan jag sist postade något på den här bloggen. I föregående inlägg påpekade jag att mitt forskningsprojekt hade nått en kritisk vändpunkt. Jag har fått många bra kommentarer och för dem är jag tacksam. Det kritiska i denna vändpunkt förstärktes ytterligare då jag besökte South by Soutwest Interactive i Austin, Texas. Nu försöker jag så gott det går att arbeta vidare med mitt projekt i den riktning det nu pekar.
Det är inte ovanligt att jag får frågor om vad min tidigare forskning har kretsat kring. I min doktorsavhandling, Självets garderobiär: självreflexiva genuslekar och queer socialpsykologi (2008), skapas en dialog mellan queerteoretiska och socialpsykologiska perspektiv. Med utgångspunkten tagen i en genomgång av och jämförelse mellan queerteoretikern Judith Butler och socialpsykologen George Herbert Mead demonstrerar jag på vad sätt en dialog mellan dessa teoretiker är både nödvändig och förtjänstfull. Spänningsfältet mellan Butler och Mead utvecklas på empirisk väg genom en analys av ett stort antal nätbaserade självpresentationer och dagböcker författade av självidentifierade transvestiter från qruiser.com. Avslutningsvis förs en fördjupande diskussion om den queera socialpsykologins möjligheter genom att arbeta med den klädda kroppen som analytiskt exempel. Genom att på detta vis kombinera två till ytan sett disparata teoretiska perspektiv för att sedan vidareutveckla spänningen dem emellan på empirisk väg utgör den här boken ett viktigt inlägg i samtida queerteoretiska och socialpsykologiska debatter om subjektivitet, kropp, genus och aktörskap.
Queerteorin har fått stort genomslag inom forskning och debatt om kön, genus och sexualitet. I den här boken presenterar Jan Wickman och jag ”klassisk” amerikansk queerteori och utvecklingen av queerforskningen fram till idag. Vi diskuterar de spänningar som uppstår i en sociologisk tillämpning och erbjuder en analys av den lokala utformningen av perspektivet i Sverige och Norden. Denna bok ingår i Libers serie “BeGreppbart” som består av introducerande böcker i samhällsvetenskap. Tanken med dessa böcker är att varje bok ska behandla ett centralt samhällsvetenskapligt begrepp. Det har varit väldigt roligt (men stundvis påfrestande) att skriva den här boken. Vi tror dock att den utgör ett viktigt bidrag till den svenskspråkiga litteraturen om queerteori och särskilt ser vi dess samhällsvetenskapliga (och sociologiska) inriktning som en styrka. Det har publicerats ett antal böcker på svenska med avsikt att introducera queerteori, t ex Tiina Rosenbergs Queerfeministisk agenda (2002) eller Fanny Ambjörnssons Vad är Queer? (2006). När vår bok publiceras i början av 2010 kan vi därmed se att en det i jämn takt publiceras en bok i ämnet med några års mellanrum. Det är glädjande att texter av det här slaget fortsatt ges ut och läses. Styrkan med vår bok är just att den tar sig an queerteorin från ett sociologiskt perspektiv. Om boken har Tiina Rosenberg, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, skrivit (på dess baksida):
Berg och Wickman betonar queerteorins samhällsrelevans. Ett normkritiskt perspektiv ifrågasätter det som vanligen upplevs som normalt, naturligt och självklart. Denna bok är ett viktigt bidrag till den samhällsvetenskapligt inriktade queerteorin och den sammanfattar på ett kärnfullt sätt de senaste 20 årens queerdebatter såväl i Sverige som internationellt.
Du kan läsa mer om bokserien på Libers webbsida. Boken finns i handeln från och med februari 2010.