En kritisk vändpunkt. Nu behöver jag din hjälp!

Den senaste tiden har jag arbetat med att orientera mig bland litteratur och vetenskapliga artiklar. Att så göra är en viktig (och tidskrävande) del av forskningsprocessen eftersom det inledningsvis är en fråga om att utveckla och förfina fokus för övergripande problemformuleringar i relation till befintlig forskning. Det finns mängder med forskning om internetrelaterade fenomen, om interaktion på nätet och om dess sociala dimensioner. Även om det inte kom som någon nyhet visade det sig ganska snabbt att forskning om sociala medier är olyckligt underrepresenterad i dessa sammanhang. Det framstår tydligt att den akademiska forskningen släpar efter rejält. Vid en sökning i vetenskapliga tidskrifter efter nyckelordet “Twitter” kom jag främst i kontakt med artiklar som på olika sätt behandlade fågelsång. Kanske är det inte särskilt märkvärdigt men med tanke på att sökresultatet på Amazon ger ett radikalt annorlunda resultat blir det dock möjligt att ringa in en tydlig problematik.

Continue Reading »

Delstudie #1: Vardagsliv

En av de delstudier som ingår i det här forskningsprojektet syftar till att förstå sociala medier som en del av vardagslivets sociala interaktioner och relationer. Arbetstiteln för denna delstudie är kort och gott Vardagsliv. Simple is beautiful! I denna del av forskningsprojektet försöker jag närma mig sociala medier ur ett socialpsykologiskt perspektiv genom att dels studera de relationer som upprättas mellan aktörer på nätet och dels genom att studera interaktions- och kommunikationsmönster av olika slag. Detta är den första egentliga ”fältanteckningen” på martinberg.se och jag vill påminna om att dessa texter ska vara ofärdiga och skulle egentligen ha hamnat i min anteckningsbok men att jag har valt att arbeta på detta sätt. Läs mer om detta arbetssätt i ett tidigare inlägg.

Continue Reading »

Ett nytt sätt att forska

För någon dag sedan förklarade jag att martinberg.se inte bara är en blogg utan snarare ska fungera som ett redskap i forskningsprocessen. För mig har det alltid varit svårt att göra en distinktion mellan tanke- och skrivprocess eftersom det är genom att skriva som jag lyckas tänka. Vägen mellan anteckningar, reflektioner och den färdiga texten är dock fasansfullt lång. Tidigare har jag sällan vågat släppa ifrån mig texter innan det att de har varit (i det närmaste) färdiga eftersom det  alltid har funnits en överhängande risk att tappa akademisk cred genom att den halvfärdiga texten (miss)förstås som färdig. Det finns givetvis poänger med att presentera färdiga texter eftersom det då går att diskutera dem på deras egna villkor utan att behöva inkludera en ”drömaspekt” som utgörs av det som ”snart ska skrivas” eller de textsnuttar som författaren ”hade tänkt på men inte haft tid att utveckla”.

Continue Reading »