En kritisk vändpunkt. Nu behöver jag din hjälp!

Den senaste tiden har jag arbetat med att orientera mig bland litteratur och vetenskapliga artiklar. Att så göra är en viktig (och tidskrävande) del av forskningsprocessen eftersom det inledningsvis är en fråga om att utveckla och förfina fokus för övergripande problemformuleringar i relation till befintlig forskning. Det finns mängder med forskning om internetrelaterade fenomen, om interaktion på nätet och om dess sociala dimensioner. Även om det inte kom som någon nyhet visade det sig ganska snabbt att forskning om sociala medier är olyckligt underrepresenterad i dessa sammanhang. Det framstår tydligt att den akademiska forskningen släpar efter rejält. Vid en sökning i vetenskapliga tidskrifter efter nyckelordet ”Twitter” kom jag främst i kontakt med artiklar som på olika sätt behandlade fågelsång. Kanske är det inte särskilt märkvärdigt men med tanke på att sökresultatet på Amazon ger ett radikalt annorlunda resultat blir det dock möjligt att ringa in en tydlig problematik.

Vid en sökning efter ”Twitter” på Amazon radas boktitel efter boktitel upp som har gemensamt att de inte bara har fina omslag utan dessutom att de har en journalistisk karaktär. Det tycks vara fallet att en mängd litteratur om sociala medier publiceras men att en väldigt liten andel av den kan betraktas som akademisk eller forskningsbaserad. Att så är fallet är inte särskilt märkvärdigt med tanke på att forskning (och publicering av den) tar oerhört mycket tid i anspråk. Till en början ställde detta till med problem för mig. Jag ville mejsla fram en förfinad forskningsfokus i relation till befintlig forskning men visste inte hur det skulle göras när fältets aktörer företrädesvis ägnade sig åt att rida på på den ”hype” som omgärdade Twitter och andra sociala medier. Den litteratur som fanns att tillgå skulle kunna betraktas som en del av det empiriska fältet snarare än analytiska hjälpmedel för att skapa en förståelse för detta fält.

Efter att ha ägnat en del av gårdagen åt att läsa Clay Shirkys (2008) Here comes everybody slog det mig att jag skulle kunna arbeta på ett något annorlunda sätt än jag inledningsvis hade planerat att göra. Istället för att fundera över hur den problematiska brytpunkten mellan vetenskaplig och journalistisk (eller kanske bättre; businessorienterad) litteratur ska hanteras väljer jag att sätta den senare under granskning. Som en del av mitt forskningsprojekt kommer jag därmed att ur sociologisk synvinkel studera den typ av texter som skrivs om sociala medier.

Det är ofta möjligt att skönja en entusiasm och optimism i ovan nämnda typ av journalistisk text. Det jag intresserar mig för är vad som egentligen sägs i dessa texter, vilka möjligheter som tillskrivs sociala medier, hur den sociala världen och dess aktörer förstås, vilka grundläggande samhällsförändringar som förutsätts (och inväntas) och vad det är som inte sägs eller diskuteras i dessa sammanhang. Vilka grundläggande antaganden vilar dessa optimistiska berättelser på och hur kan dessa betraktas ur ett sociologiskt perspektiv?

Vilka frågor som kommer att vara avgörande kommer att visa sig under arbetets gång. Det jag dock betraktar som avgörande är att det finns en relation mellan innehållet i den här typen av text såväl utvecklingen av sociala medier som deras användning. Den här typen av litteratur ska därmed inte enbart betraktas som entusiastiska samtidsdokument utan snarare som delar av hela det maskineri som formar de sätt på vilka sociala medier förstås. På så sätt kommer den här studien att utgöra en mycket viktig del i strävan att förstå hur det kommer sig att så många människor av idag väljer att engagera sig i sociala medier och nätbaserad interaktion.

För att utveckla de här tankarna behöver jag din hjälp! Berätta gärna för för mig vilken litteratur om sociala medier som du har inspirerats eller utmanats av. Vilka är de texter du tycker ska läsas? Det kan vara fråga om såväl vanliga pappersböcker som e-böcker, blogginlägg eller podcaster. Det tycks ju trots allt vara på det sättet att vi måste vidga begreppet ”litteratur” i det här sammanhanget. Kom med tips, twittra om det här inlägget och uppmana dina vänner att bidra till utvecklingen av detta projekt. Jag är väldigt tacksam för din hjälp! Du kan antingen kommentera detta blogginlägg, kontakta mig på twitter eller skicka ett mail.

Lästips

Shirky, Clay (2008), Here comes everybody : the power of organizing without organizations. New York: Penguin Press.