Mitt nuvarande forskningsprojekt tar huvudsakligen sin utgångspunkt i tre planerade delstudier och jag har tidigare beskrivit delstudie #1: vardagsliv och delstudie #2: kropp. Den tredje delstudien fokuserar på de möjligheter sociala medier har att fungera som ett rum eller medel för förhandling av identiteter som på olika sätt bryter med normativa strukturer gällande genus och sexualitet. Det förutsätts ofta att tydliga skiljelinjer finns mellan upplevda sexuella orienteringar men i vissa stunder krackelerar dessa och det skapas möjligheter för lek och utmaning.

Jag har länge fascinerats av hur heterosexuella män söker sex med andra män på nätet samtidigt som de är noga med att förklara att de faktiskt är heterosexuella. På qruiser.com går det att finna ett flertal profiler av detta slag. Det skulle kunna sägas att vi har att göra med män som tycks vara straight[acting] men som trots sin deklarerade heterosexuella identitet väljer att utforska andra sexuella begär än de som ryms inom denna. Att dessa män utmanar rådande normer tycker jag enbart är uppfriskande (om än förknippat med en viss tragik att den heterosexuella stabiliteten tycks vara eftersträvansvärd) men frågan är hur det kommer sig att detta just sker inom ramen för nätgemenskaper.

Det är denna sistnämnda fråga som delstudie #3: identitet tar som utgångspunkt. I ett tidigare inlägg klargjorde jag att nätet går att betrakta ur olika perspektiv och att ett av dessa positionerar nätet som ett socialt rum. Genom att förstå nätet på sådant sätt blir den sociala interaktionen och självpresentationen möjlig att begripa som förlagd till en annan plats. På sätt och vis kanske det går att likna vid en semesterresa – när hemmet och vardagslivets trygga rutiner har lämnats kan både det ena och det andra äventyret inta bara kännas självklart utan också lockande. Den rumsliga rörelsen kan tydligen möjliggöra ett förändrat handlingsutrymme. Med tanke på att det handlar om vår upplevda möjlighet att agera på ett sätt som känns självklart är egentligen rubriken ”identitet” något missvisande. Snarare har vi att göra med en relation mellan sociala strukturer (som exempelvis reglering av sexuellt begär), aktörskap (möjlighet att agera på ett eller annat sätt) och rum/plats (här finns en tydlig spänning eftersom det på nätet alltid är fråga om två [om än sammanvävda] rum/platser: online och offline). Nedanstående figur sammanfattar de spänningsrelationer jag föreställer mig finnas:

När vi destillerar ned dessa tre huvudpunkter ser vi att det är fråga om två huvudsakliga grupper: a) sociala strukturer och rum/plats som uppbundna i och genom varandra, b) aktörskap. Svårigheten i detta ligger emellertid i att resonera kring hur nätet kan förstås som ett socialt rum eller som en plats. Även om det är viktigt att göra en distinktion mellan dessa och att finna lämpliga svenskspråkiga begrepp (eller kan space/place utan problem översättas med rum/plats?) för dem är det inget jag har för avsikt att göra i det här inlägget. Det visar sig dock att den sociologiska begreppsapparaten (så vitt jag vet) inte är fullt tillräcklig för att resonera kring de frågor vi här har att göra med. Istället tycks kulturgeografiska termer och tänkesätt vara lämpliga att applicera på nätbaserade sammanhang.

Min förhoppning är att den här delstudien kan komma att bidra med en djupare förståelse för hur nätgemenskaper kan fungera som ett rum för förhandling av såväl sociala strukturer som (vilket blir en konsekvens därav) aktörskap och upplevt handlingsutrymme. En sådan förståelse kan ge bättre kunskap om vilka möjligheter som förknippas med upplevelsen av att interagera och presentera sig själv online. Precis som i övriga delstudier spelar gränsen mellan online och offline (samt den partiella upplösningen av den) en avgörande roll. Det går givetvis inte att helt friställa agerandet online från den kropp och identitet som utgör den styrande handen offline. Det som dock kan visas härigenom är på vad sätt denna gräns förhandlas genom social interaktion och på vad sätt de relationer som därigenom upprättas har möjlighet att bidra med ett förändringar i aktörskap.