Sedan en vecka tillbaka arbetar jag dels med att söka relevant litteratur och dels med att försöka definiera ramarna för mitt forskningsprojekt. Detta för med sig en viss begreppsförvirring såväl som en något lägre grad av aktivitet i bloggandet. För tillfället läser jag Allison Cavanaghs (2007) Sociology in the Age of the Internet som utgör en utmärkt introduktion till studiet av Internet ur ett sociologiskt perspektiv.

Det intressanta med den här boken är att den bjuder in till ett kritiskt sätt att med grund i sociologisk teori resonera kring nätet. Cavanagh pekar på en rad frågor av vikt för det skede i forskningsprocessen som jag för tillfället befinner mig i. Detta yttrar sig i att hon argumenterar för vikten av att nätet kan betraktas ur ett antal olika perspektiv och att valet av perspektiv för med sig en särskild typ av frågeställningar. Den problematik hon lyfter fram är viktig med tanke på att en övervägande majoritet av nätforskningens pionjärer skrev i en anda som närmast liknar ett cybereuforiskt rus. Idag, när denna inledande optimistiska eufori har lagt sig något (om än att föreställningen om nätet som gemenskaps- och interaktionsfrämjande tycks leva kvar) är det viktigt att resonera kring hur vi egentligen betraktar detta.

Cavanagh föreslår att en grov uppdelning kan göras mellan nätet som medium, socialt rum och teknologi även om gränserna mellan dessa upplöses och antar andra former i dess praktiska användning. Detta föranleder att det inte är enkelt att studera nätet samtidigt som akademins disciplinära gränser upprätthålls utan fallet är snarare att det tycks kräva ett flervetenskapligt och transdisciplinärt angreppssätt om vi vill skapa en övergripande förståelse för nätets betydelse.

Min utgångspunkt är främst färgad av ett intresse för nätets betydelse för olika typer av interaktion. Det för med sig att fokus på nätet som medium (t ex hur informationsflödets dynamik fungerar och upprätthålls eller hur olika kanaler samverkar och regleras) inte är vad som kommer att hamna i forskningens främre rum. Istället tycker jag mig se att det är i brytpunkten mellan nätet som teknologi och som socialt rum den verkliga utmaningen finns.

Det är därmed inte företrädesvis teknologins utveckling och potential som fångar mitt intresse utan snarare hur teknologi (och dess användning) bidrar till framväxten av sociala rum som i sin tur bidrar till förändrade interaktionsformer. Det går inte att betrakta nätbaserad interaktion utan att ta hänsyn till teknologin och inte heller går det att förstå den teknologin som friställd från de sociala relationer och interaktioner som gör den meningsfull.

Relationen mellan den sociala världen och teknologin är är dock svårfångad. Fallet tycks vara att teknologin för egen maskin antar rollen som aktör i det sociala samspelet. Frågan är därmed hur den nätrelaterade teknologin ska förstås och på vad sätt den utgör såväl ramverk för som aktör inom det sociala rum som nätet kan utgöra.

Jag kommer att läsa vidare och fundera på hur denna problematik kan utvecklas i mitt skrivande. För att utveckla mitt tänkande kring dessa frågor är det min avsikt att gräva vidare i biblioteket och närmast i listan på böcker som kan tänkas bidra till detta tänkande möter Bruno Latour (1998, 2005) och Georg Simmel (1981/1995).

Lästips

Cavanagh, Allison (2007), Sociology in the Age of the Internet, red Alan Warde och Nick Crossley, Sociology and Social Change. Berkshire: Open University Press.

Latour, Bruno (1998), Artefaktens återkomst : ett möte mellan organisationsteori och tingens sociologi. Stockholm: Nerenius & Santérus.

— (2005), Reassembling the social : an introduction to actor-network-theory. Oxford & New York: Oxford University Press.

Simmel, Georg (1981/1995), Hur är samhället möjligt? Göteborg: Bokförlaget Korpen.