Nätutopier och schlagerdrömmar

I Melodifestivalen för ungefär 13 år sedan framförde Nick Borgen sitt märkliga stycke schlager med titeln ”World Wide Web”. Det finns en underton av framtids-/samtidsmystik i denna låt och som starkast blir den strax innan den första versens utdragna ”Woorld Wiide Web” sjungs ut. Ljudet av ett modem som blippar och skorrar tillsammans med projektioner som meddelar ”Welcome to World Wide Web” markerar en rörelse ut i en annan värld och väl där förklarar Borgen att ”World Wide Web” är hans nya hemadress där han kan vara lycklig utan stress. Han låter oss veta att livet på webben präglas av ”party” med ostron och vin och att det i cyberspace som ”ett häftigt place” finns en möjlighet att finna ”de vildaste drömmar vi hade förr”. Vi har att göra med en värld där vindarna aldrig blåser och grindarna aldrig stängs. Det är en värld som inte bara präglas av öppenhet utan också av ett särskilt slags socialitet: på nätet kan vi träffas och umgås under radikalt andra villkor än i vardagslivet offline.

Just de föreställningar om nätet som kommer till uttryck i Borgens låt var vanliga även i den tidiga nätforskningen. I kontrast till vardagslivets materiella och sociala villkor antogs Internet kunna föra med sig möjligheter att interagera av sällan skådat slag. Det antogs att vi där skulle kunna slippa våra kroppar och vardagsbekymmer för att istället umgås i ett närmast transparent rum utan vare sig historia eller konflikt. Ingen skulle behöva få vare sig ökad eller minskad möjlighet att kommunicera (och därmed förverkliga sig själv) på grund av utseende, geografisk lokalisering eller klasstillhörighet.

Som en följd av dessa utopiska föreställningar var det vanligt förekommande att forskningen bar på ett eko, om än metaforiskt, av den seriestrip som Peter Steiner (1993) hade ritat för The New Yorker. Dess undertext ”On the Internet, nobody knows you’re a dog” kom att fungera som en viktig utgångspunkt för den tidigare forskningen om Internet. Mycket har hänt sedan dessa dagar och i de sociala mediernas landskap av idag är situationen snarare den motsatta: på Internet vet alla att du är en hund (om det nu är vad du är) och det tycks dessutom finnas en påtaglig önskan att inför samhällets samtliga delar påtala att så är fallet. Vi twittrar och facebookar om vardagshändelser, använder mobila tjänster som Gowalla eller Foursquare för att meddela vår geografiska lokalisering (eller för att visa upp inför andra att vi faktiskt gör saker). Vad som dock med säkerhet kan sägas är att tanken om det kroppslösa och anonyma cyberspace (som trots allt verkar vara ”ett häftigt place”) inte bar den frukt som förväntades. Istället har såväl sociala medier som nätgemenskaper av olika slag utvecklats mot att anta allt mer personliga och, på sätt och vis, kroppsliga former.

Det är med utgångspunkt i den här typen av förändringar som mitt forskningsprojekt har vuxit fram. Den grundläggande fråga som det syftar till att besvara är varför människor väljer att engagera sig i sociala medier och nätbaserad interaktion samt, som en följd därav, hur innebörden av detta engagemang kan förstås. Trots att Internet och sociala medier har en central plats i det högst reella vardagslivet ”away from keybord” så är det av stor vikt att skapa en förståelse för vilken relation som råder mellan detta vardagsliv och det kommunikativa ”brus” som ofta präglar de band som sociala medier upprättar mellan människor.

För att i bästa möjliga mån besvara forskningsprojektets grundläggande fråga är dess övergripande syfte tudelat. För det första är målet att etablera en sociologisk och socialpsykologisk förståelse av sociala medier som en kommunikativ arena samtidigt som en fördjupad förståelse skapas för den specifika socialitet som därigenom möjliggörs. För det andra avser projektet att bidra med en djupgående förståelse för de interaktionsmönster och bakomliggande motiv som äger rum på den kommunikativa arena som sociala medier utgör. I huvudsak kommer detta forskningsprojekt att baseras på tre empiriskt orienterade delstudier tillsammans med en parallell studie av företrädesvis teoretisk och metodologisk karaktär. Avsikten med den sistnämnda studien är att förfina och utveckla fokus för de övriga delstudierna samt lägga grunden för en såväl bred som djup förståelse för det aktuella forskningsfältet. De empiriska delstudierna tar sin utgångspunkt i tre olika men trots allt komplementära spår: vardagsliv, kropp och identitet. Dessa kommer att beskrivas närmare i separata blogginlägg. Håll utkik efter dem!

2 Comments

  1. Vad roligt att du gillar det, Joakim. Det är väldigt roligt att komma igång och det kommer att komma en hel del spännande saker ur det här! Om jag inte brinner upp vill säga! :)

Submit a comment