Mitt nuvarande forskningsprojekt tar huvudsakligen sin utgångspunkt i tre planerade delstudier och jag har tidigare beskrivit delstudie #1: vardagsliv och delstudie #2: kropp. Den tredje delstudien fokuserar på de möjligheter sociala medier har att fungera som ett rum eller medel för förhandling av identiteter som på olika sätt bryter med normativa strukturer gällande genus och sexualitet. Det förutsätts ofta att tydliga skiljelinjer finns mellan upplevda sexuella orienteringar men i vissa stunder krackelerar dessa och det skapas möjligheter för lek och utmaning.
Sedan en vecka tillbaka arbetar jag dels med att söka relevant litteratur och dels med att försöka definiera ramarna för mitt forskningsprojekt. Detta för med sig en viss begreppsförvirring såväl som en något lägre grad av aktivitet i bloggandet. För tillfället läser jag Allison Cavanaghs (2007) Sociology in the Age of the Internet som utgör en utmärkt introduktion till studiet av Internet ur ett sociologiskt perspektiv.
På mitt arbetsbord ligger i vanlig ordning ett antal böcker. De titlar som fångar min uppmärksamhet är band 3 i David Bells (2006) samlingsverk Cybercultures och Johan Asplunds (2006) Munnens socialitet och andra essäer. Två böcker som pekar på två till synes diametralt olika aspekter av den sociala världen. Enbart titlarna på dessa böcker får mig att fundera på hur begrepp som har sitt ursprung i världen offline kan användas i sammanhang online. Större delen av sociologins teoretiska corpus har utvecklats (i de fall vi inte enbart har att göra med skrivbordskonstruktioner) i nära relation till den empiriska värld vi dagligen vaknar och somnar i. Den förståelse vi i dagsläget har om social interaktion, sociala samspel, aktörer och strukturer har utvecklats för att förstå en värld som företrädesvis har haft sin bas offline. På vad sätt måste dessa begrepp förändras och/eller utvecklas för att möjliggöra en tillämpning och användning av dem i det alltmer suddiga gränslandet mellan online och offline? Kan vi överhuvudtaget använda traditionella sociologiska begrepp för att förstå den här typen av fenomen eller krävs det att nya begrepp utvecklas som är bättre lämpade för att fånga den komplexa uppluckring av gränser relaterade till tid, rum och identitet (givet att sådana begrepp kan användas provisoriskt) de för med sig?
För att utveckla en förståelse för sociala medier och nätbaserad interaktion har jag valt att närma mig forskningsfältet genom ett antal delstudier. I dagsläget föreställer jag mig att det huvudsakligen kommer att göras tre delstudier (den första delstudien har kommenterats i ett tidigare inlägg) men med tanke på den hastighet i vilket fältet förändras är det högst troligt att dessa delstudier kommer att utökas och/eller förändras. En av de delstudier jag kommer att arbeta med går under arbetstiteln “kropp” och ställer fokus på den överviktiga kroppen och olika kommunikativa strategier för viktnedgång. Det är inte ovanligt att viktnedgång betraktas som ett individuellt projekt som i första hand kretsar kring ett förändrat kost- och motionsbeteende, dvs mindre mängder pizza bör ätas och joggingskorna bör användas flitigare. Vad som dock sällan uppmärksammas i diskussioner om viktnedgång är möjligheten att betrakta den som en social praktik. Ett exempel på detta står att finna i den ökande mängd nätgemenskaper där fokus sätts på gemensam viktnedgång. Aftonbladets nätgemenskap ”viktklubb.se” är en sådan och tydligen har den lyckats samla 300.000 betalande medlemmar vilka där ges möjlighet att presentera sig själva, knyta kontakter med andra individer och på så sätt bidra till varandras viktnedgång. Det är åtminstone på det sättet den här typen av nätgemenskaper marknadsförs.
- 1
- 2