Självets garderobiär

Det är inte ovanligt att jag får frågor om vad min tidigare forskning har kretsat kring. I min doktorsavhandling, Självets garderobiär: självreflexiva genuslekar och queer socialpsykologi (2008), skapas en dialog mellan queerteoretiska och socialpsykologiska perspektiv. Med utgångspunkten tagen i en genomgång av och jämförelse mellan queerteoretikern Judith Butler och socialpsykologen George Herbert Mead demonstrerar jag på vad sätt en dialog mellan dessa teoretiker är både nödvändig och förtjänstfull. Spänningsfältet mellan Butler och Mead utvecklas på empirisk väg genom en analys av ett stort antal nätbaserade självpresentationer och dagböcker författade av självidentifierade transvestiter från qruiser.com. Avslutningsvis förs en fördjupande diskussion om den queera socialpsykologins möjligheter genom att arbeta med den klädda kroppen som analytiskt exempel. Genom att på detta vis kombinera två till ytan sett disparata teoretiska perspektiv för att sedan vidareutveckla spänningen dem emellan på empirisk väg utgör den här boken ett viktigt inlägg i samtida queerteoretiska och socialpsykologiska debatter om subjektivitet, kropp, genus och aktörskap.

Avhandlingen tilldelades Sveriges Sociologförbunds pris till en nydisputerad forskare i sociologi 2008. Detta pris tilldelas en doktor i sociologi vars forskning gett ett framstående bidrag till sociologin som ämnesområde och särskild vikt läggs vid forskarens självständighet och öga för nyskapande resonemang. Professorerna Björn Eriksson och Per-Olof Olofsson skriver följande i sin motivering:

I sin avhandling låter Berg den poststrukturalistiska Judith Butler möta den socialpragmatiske George Herbert Mead. Mötesplatsen utgörs av ett nätinsamlat empiriskt material, som handlar om icke-(helt)-utkomna transvestiters berättelser om sina klädberoende och genusperformativa självexperiment. Genom att låta de bägge teoretikerna förutom att nosa på varandra också nosa runt på denna nästan verkliga plats blir Butlers genusteori konkretiserad och begripliggjord på ett sätt som inte är möjligt om man bara använder sig av färdiga kulturella produkter som empiri. Den enligt Butler diskursstyrda genusperformativiteten sätts in i ett sammanhang, där det inte bara är misslyckad repetition som ger utrymme för förändring. Berg visar att också socialt förankrade övergångspraktiker kan förändra genus. Denna uppfattning gör Berg teoretiskt möjlig genom att med hjälp av sin empiri och Mead utveckla begreppet allvarlig lek. Bergs avhandling visar att det är möjligt för sociologer och socialpsykologer att utveckla uppfattningen om den repetitiva diskursperformativiteten till att gälla pågående sociala konstruktioner, vilket gör det möjligt att förstå att konstruktionskraften hos det sociala kan användas för att åstadkomma förändringar.

Avhandlingen går att läsa i fulltext utan kostnad. Vill du ha en snygg (och bra) bok i din bokhylla kan du beställa den via Bokus, Hallongrottan eller direkt från universitetets förlag Media-Tryck. För dig som vill få en hastig bild av avhandlingen så är Margareta Lindholms recension i Sociologisk Forskning en god väg att gå.

2 Comments

Submit a comment