Det är inte ovanligt att jag får frågor om vad min tidigare forskning har kretsat kring. I min doktorsavhandling, Självets garderobiär: självreflexiva genuslekar och queer socialpsykologi (2008), skapas en dialog mellan queerteoretiska och socialpsykologiska perspektiv. Med utgångspunkten tagen i en genomgång av och jämförelse mellan queerteoretikern Judith Butler och socialpsykologen George Herbert Mead demonstrerar jag på vad sätt en dialog mellan dessa teoretiker är både nödvändig och förtjänstfull. Spänningsfältet mellan Butler och Mead utvecklas på empirisk väg genom en analys av ett stort antal nätbaserade självpresentationer och dagböcker författade av självidentifierade transvestiter från qruiser.com. Avslutningsvis förs en fördjupande diskussion om den queera socialpsykologins möjligheter genom att arbeta med den klädda kroppen som analytiskt exempel. Genom att på detta vis kombinera två till ytan sett disparata teoretiska perspektiv för att sedan vidareutveckla spänningen dem emellan på empirisk väg utgör den här boken ett viktigt inlägg i samtida queerteoretiska och socialpsykologiska debatter om subjektivitet, kropp, genus och aktörskap.
Queerteorin har fått stort genomslag inom forskning och debatt om kön, genus och sexualitet. I den här boken presenterar Jan Wickman och jag ”klassisk” amerikansk queerteori och utvecklingen av queerforskningen fram till idag. Vi diskuterar de spänningar som uppstår i en sociologisk tillämpning och erbjuder en analys av den lokala utformningen av perspektivet i Sverige och Norden. Denna bok ingår i Libers serie “BeGreppbart” som består av introducerande böcker i samhällsvetenskap. Tanken med dessa böcker är att varje bok ska behandla ett centralt samhällsvetenskapligt begrepp. Det har varit väldigt roligt (men stundvis påfrestande) att skriva den här boken. Vi tror dock att den utgör ett viktigt bidrag till den svenskspråkiga litteraturen om queerteori och särskilt ser vi dess samhällsvetenskapliga (och sociologiska) inriktning som en styrka. Det har publicerats ett antal böcker på svenska med avsikt att introducera queerteori, t ex Tiina Rosenbergs Queerfeministisk agenda (2002) eller Fanny Ambjörnssons Vad är Queer? (2006). När vår bok publiceras i början av 2010 kan vi därmed se att en det i jämn takt publiceras en bok i ämnet med några års mellanrum. Det är glädjande att texter av det här slaget fortsatt ges ut och läses. Styrkan med vår bok är just att den tar sig an queerteorin från ett sociologiskt perspektiv. Om boken har Tiina Rosenberg, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, skrivit (på dess baksida):
Berg och Wickman betonar queerteorins samhällsrelevans. Ett normkritiskt perspektiv ifrågasätter det som vanligen upplevs som normalt, naturligt och självklart. Denna bok är ett viktigt bidrag till den samhällsvetenskapligt inriktade queerteorin och den sammanfattar på ett kärnfullt sätt de senaste 20 årens queerdebatter såväl i Sverige som internationellt.
Du kan läsa mer om bokserien på Libers webbsida. Boken finns i handeln från och med februari 2010.